När vi gick från skolan första dagen var dotra på väg att få en härdsmälta men det var ju inte särskilt svårt att förstå när spänningen väl släppte så måste hon ju reagera.

Fick i alla fall tag i exet som fortfarande kl 13 var hemma.. Han kom med taxin och körde hem oss.

Men...

Han hade inte hört av sig en enda gång under dagen för att höra hur det gått. Inte ett enda sms eller samtal för att få veta. ¨

Och dessutom måste jag ge honom en vink om att han måste fråga henne hur det varit. Inte ens det kom han på själv.

Och berömma..... nä du. Inte ett enda vad duktig du var eller något annat. 

Det är som om han inte fattar hur stort detta var att hon gick till skolan

Tänk att man måste tala om för honom att han måste fråga och berömma!!